1
Regeringen har beslutat om ändringar i avfallslagstiftningen som gör det lättare att sortera textilier hemma. Från och med 1 oktober 2025 får hushåll slänga trasiga och fläckiga textilier direkt i restavfallet.
Start / Hushåll / Återvinning och avfall / Lämna avfall / Textilinsamling
De nuvarande reglerna för textilinsamling gäller fram till och med 30 september 2025. Du hittar dem här nedanför:
1 januari 2025 blev det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning.
Prioritera återbruk
Har du kläder eller textilier som fortfarande är hela och användbara? Då är det ett bättre alternativ att sälja dem eller ge bort dem till någon du känner, eller en organisation som tar emot begagnade textilier för återbruk.
Vad kan lämnas som textilavfall?
Textilavfall ska vara torrt och rent när du lämnar det på återvinningscentralen. Här är några exempel på textilavfall:
Så här gör du
Vi vet att det finns många frågor, svar på de vanligaste har vi därför samlat i en FAQ här nedan:
Nästan alla kommuner i Sverige har sedan länge samarbete med frivillighetsorganisationer som har behållare, till exempel på återvinningscentraler och återvinningsstationer där allmänheten kan skänka textil för återanvändning. Att återanvända textil är det allra bästa för miljön.
Det nya ansvaret för kommunerna gäller textilavfallet. Ett fåtal kommuner har testat fastighetsnära insamling av textilavfall och en del butiker erbjuder insamling av textilavfall. Kanske har du någon gång lämnat in en påse med textilavfall i samband med köp av nya kläder och då belönats med en värdecheck?
Även om alltför mycket textilavfall hamnar i soppåsen ser vi samtidigt att mer och mer återbrukas och återvinns.
I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.
Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.
Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.
Men du kan göra skillnad:
Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.
Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!
I Piteå finns många frivillighetsorganisationer och även behållare för klädinsamling på återvinningsstationer.
Här kan du läsa mer om vart du kan lämna textilierna.
Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall.
Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:
Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.
Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.
Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.
Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.
Pireva utreder idag tillsammans med andra kommuner vilka alternativ som finns för att materialåtervinna textilier på ett hållbart sätt för oss i norra delen av Sverige. I det arbetet ser vi över både insamling, sortering och transporter. För närvarande är energiåtervinning det enda alternativet.
Fram tills att vi hittat ett miljömässigt hållbart alternativ kommer vi att samla in textilier separat då målet är att skapa en beteendeförändring hos våra medborgare så vi står redo så fort vi har en bra lösning på plats. Den separata insamlingen kommer även ge en tydlig bild av vilka volymer som uppstår.
Från och med 1 januari 2025 kan du lämna uttjänt textil i separat behållare på Bredviksbergets återvinningscentral.
Du är alltid välkommen att kontakta Pireva om du har fler frågor eller funderingar gällande insamling av textilavfall där du bor.
Du hittar också mycket information på sopor.nu, både om textilier och annat avfall, både om återvinning och återbruk.
Hela, rena kläder och väskor som kan återanvändas lämnas till Återbrukshuset Varvet på Bredviksbergets Återvinningscentral eller på utvalda återvinningsstationer runt om i kommunen. Du kan även lämna textilier som kan återanvändas hos någon av frivillighetsorganisationerna som finns i Piteå.
Uttjänta textilier lämnas i en separat behållare på Bredviksbergets Återvinningscentral.
För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.
Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.
Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.
Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år[1]. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.
Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.
Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.
[1] Naturvårdsverket, https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/textil/textilkonsumtion/
Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall.
Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.
De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.